Sitter och tittar på när sonen tränar judo. Jag tittar men är inte delaktig alls. Rätt skönt faktiskt… en stund utan några måsten. Förutom att jag följer träningen så får jag en stund att rensa huvudet och samla tankarna. Borde göra det oftare…
… hurra för fel!
(Fotot är taget av misstag när jag skulle lägga ner telefonen i fickan.)
Det är inte svårt, ej heller särskilt ansträngande att få en fin skogstur och en härlig naturupplevelse runt knuten. Eller ja, runt knuten var det ju inte, en liten bilfärd blev det. Jag och gode vännen Martin tog oss en tur till Glaskogen och gick upp på Rödvattensberget. Vilken utsikt! Inte alls fel att avnjuta en kopp hett kaffe, dotterns nybakta chokladrutor och samtal om stort och smått – allt ackompanjerat av en storslagen panoramautsikt över Stora Gla och skogarna runtomkring. Värmland är fantastiskt.
… tänker jag ofta. Men, när man tänker efter så är det ju faktiskt precis det som skett. Denna helg är ett praktexempel på att massor faktiskt blivit gjort.
Amanda har varit på Dansstudion och Vuxenskolans ”Dansgala 2012”. Otroligt vilken bra verksamhet som görs. Klart imponerad. Det var en stolt pappa, dvs jag, som satt och myste i publiken på Ritz.
Gabriel har varit på två olika kalas och dessutom satt upp studsmattan på gården. Ja, lite hjälp fick han naturligtvis men det mesta gjorde han.
Nyss hemkommen är jag föresten, efter att ha varit i Trefaldighetskyrkan och lyssnat på gospelkonsert. Worship gospel från Åmål och SingOut härifrån Arvika framförde sjönsång i en nästintill fullsatt kyrka. Gött sväng!
In emellan alla dessa aktiviteter har det blivit 4 tvättmaskiner körda, en bil tvättad, mat lagad (läs hämtpizza) och årets projekt med renovering av fönster påbörjat. Frun är dessutom på orkesterturné med Arvika stråkorkester så det har varit en annorlunda helg.
Gött att arbetsveckan börjar snart så man får ta det lite lugnt! 😉
… då jag skulle ha testat om det blivit torrt nog på Falleberget, då jag skulle tagit med gasköket ut och ätit lunch i det fria, då jag skulle ha plockat lite i trädgården.
Men, regnet öser ner. Visst skulle man ju fortfarande kunnat ha käkat lunch ute, men i 8 plusgrader och ösregn känns det inte så lockande. Det är jag lite för bekväm för.
Så, det blir en innedag; med kaffe, Spotify och plock i huset. Kanske blir dte lite ”service” av klättergrejorna? Kanske ska se om Chracoholic?
Ni vet hur det kan vara. Man får för sig en sak och börjar direkt ”jobba” med den. Just det hände nyss. Jag fick ett rejält sug efter att se Iron Maiden live igen. Jag har sett dem två gånger tidigare men det var tio år sedan sist. Sagt och gjort, jag kastade mig på datorn för att se årets turnédatum. Fram med http://www.ironmaiden.com och spana! … Crap! Bara nordamerikaturné i år. Vilket antiklimax. Dubbelcrap! Jaha, jag får vackert vänta till nästa gång andan faller på… hoppas kan man väl?!
Funderar på om det blir någon Klättringssäsong i år? Min onda axel blir ett orosmoment då den, då och då, åter gett sig till känna. Det handlar egentligen inte så mycket om att klättra tillsammans med smärtan, det kan jag hantera (eller låta bli att klättra). Nej, det handlar mer om att inte paja axeln genom klättring så att vardagen inte funkar sedan.
För några veckor sedan var jag i Stockholm. Naturligtvis blev det en massa butiker. Det var en sport att inte köpa för mycket… 😉 På en butik såsom Addnature blev det en god stunds dreglande. Hoppas på en lång klättersäsong!
Idag var första riktiga träningspasset i värme (+19 grader) och fullt solljus på evigheter. Det var väl fem månader sedan sist, men har känts som minst det dubbla. Mycket härligt!
Bra om detta ger ytterligare energi att komma igång då jag i ett svagt ögonblick via jobbet anmälde mig till Karlstads stadslopp i juni…
Träningspasset i sig var ju inget att hetsa upp sig kring direkt. Första fyra km i bra tempo (under 6min/km). Fick ett rejält håll vid sex km. Fick gå en rejäl stund innan det släppte… Men, den stora behållningen var värmen men framför allt SOLEN!!
Nu kör vi mot ”Beach 2012”!! 😉
Gabriel och jag har lagat mat. Hamburgare. Han hade en idé om att använda pepparkaksformarna och jag hängde på.
Sagt och gjort, vi har skapat burgare i formerna; stjärna, ängel, ring och älg.
Det var rätt kul att göra något helt annorlunda av något som annars tenderar att bli sammalika jämt. Kanske kunde man utveckla detta med nya former på klassiska maträtter? Om inte annat för att få med barnen i matlagningen… Blodpudding? Pannkakor? Korv?
Jag träffade en gammal vän som ville följa med på vägen hem. Trevligt att få besök såhär en kurig höstkväll! 😉
davidfryxelius 